Hotel Sveas historia, från 1840-talet till i dag

Under 170 år har anrika Hotel Svea bedrivit utskänkning och arrangerat underhållning. Hotel Svea började som enkel serveringslokal för öl med tillhörande tilltugg. Det var skräddargesällen Johan Persson, som kom från Carlshamn till Cimbrishamn 1843 och som var tillsammans med sin maka, Boel Mårtensson som var född i Tommarp.  Efter 3 år så ändrade han sin titel från skräddargesäll till Bryggare och Traktör. Han var inte enbart inriktad på det som tillhörde ett näringsställes huvudsakliga verksamhet; mat och dryck, utan även skådespel. För barnen arrangerade han karusellgungor i trädgården.

Han insåg tidigt annonseringens värde och det kunde läsas i tidningen 1858

• Karusellgungan hos skräddare Persson
• Upplåtes till begagnade om söndag
• Början sker kl:16.00 eftermiddagen

Han var en mästare på arrangemang och lyckades locka 800 personer att Se Nationalcirkusen i ett stort tält och där hade han bla kinesiska knivkastare.

1858 var Simrishamn en plats med stort nöjesliv. Man kunder läsa i tidningen det gamla ”Cimbrishamnsbladet” om alla annonser om teaterföreställningar, filmvisningar och karnevaler. Perssson var en framåt o smart man som utnyttjade denna nöjestid i Cimbrishamn och började hyra ut rum i sin fastighet.

Själva namnet Svea användes för första gången 1863 då handlaren och traktören Lorentz August Stoltz, från Skivarp tog över värdshuset. Namnet Svea var ett namn i tiden och kunde anspela på moder Svea och blev en vanlig symbol under 1800-talet. Det fanns flera hotell som använde sig av detta namn. Benämningen var populär att använda vid dop och i andra sammanhang

Acetylenbelysning infördes på hotellet 1901 och hotellets rum upplystes med 30 lågor i smakfulla lampetter och ståtliga kronor. Den lummiga trädgården strålade i 10 lågor.

Flitiga besökare till Hotel Svea

1930-talet spenderade prins Eugen en hel del tid på Österlen, bland annat på Hotel Svea. Vi har fortfarande Prinsrummet inrett med balkong som vetter mot Östersjön. Prins Eugen gjorde stor insats inom konstvärlden i sydöstra Skåne och hjälpte konstnärerna här på olika vis. Vid ett tillfälle firade Prins Eugen, konsul Ohlsson och Henriette Coyete, Gustavs V:s födelsedag på Hotel Svea, vilket är ett minne värt att bevara och återberätta.

Piraten, Fritiof Nilsson Piraten, var stamgäst på Hotel Svea under sin tid. Här hade han sin skrivarlya och det var här skrev han ”Bombi Bitt och Nick Carter”.

Fritiof Nilsson räknades till de folkliga författarna och som sådan måste han finna inspiration bland ”vanligt folk”.

1935 var ett sorgens år för Simrishamnarna. Den uppskattade pumpen på stortorget försvann och en stor alm i Sveas trädgård fick ge plats åt den nya hotellkroppen. Sveas Trädgård krympte genom ombyggnationen till sitt nuvarande utseende. Detta var också året hotellet övergick till aktiebolaget Svea, (som satte igång med ombyggnationen).

Anledningarna till denna ombyggnation var att efterfrågan var stor och torget och stadshotellet, som låg framför kyrkan, var i ett starkt konkurrerande läge . På Österlens museum finns ritningarna bevarade. Det avgörande faktum för Sveas välmående var den begynnande turismen, som liksom idag drog sig till hamnen.

Det är svårt att säga exakt när, men kring sekelskiftet kunde man för första gången åka sträckan Malmö-Simrishamn utan avstigning och hoppa av utanför Sveas entré för lunch. Källarmästare under den här tiden, var Johannes Johansson som köpte hotellet.

1976 var året då Hotel Svea officiellt invigdes av landshövding Johan Nilsson

Menyn för invigningen:

• Kall hönsbuljong med ost stänger
• Simrishamns spätta petite duc, oxfilé primeur
• Jordgubbar med frusen grädde och kaffe

Idag bedrivs hotellet av Patrik Zackrisson, som tillsammans med personal går igenom en fas av ombyggnation och framtidsutveckling. Det handlar om att bevara traditionen om Svea och att sikta på en högklassig standard för hotellets stamgäster och blivande gäster. Patrik har utbildning och bred erfarenhet inom hotell- och restaurangbranschen.

Läs mer om Sveas historia i GE Alebo ”I Cimbrishamn kring sekelskiftet ” samt i ”Jul i Simrishamn” och i gamla ”Våreld” – IKF Simrishamns årligen utkommande tidning.